Effektiv och hållbar processautomation frigör tid, minskar fel och skapar kontroll i verksamhetens flöden och beslut. Fortsätt läsa för att få veta mer.
Digitalisering förändrar hur arbete organiseras och hur värde skapas. När återkommande moment kartläggs och standardiseras skapas underlag för processautomation som både förbättrar kvaliteten och sänker kostnaderna. Genom att kombinera tydligt definierade arbetsflöden med regelstyrd logik, RPA-teknik och integrationer mellan olika system kan informationsflöden växlas från manuella handgrepp till automatiserade steg.
I många organisationer sker detta stegvis genom att administrativa rutiner identifieras, exempelvis hantering av kund- och leverantörsdata, obeståndsbevakning, avtalsflöden och ekonomiprocesser. På så sätt kan automatiska kontroller, notifieringar och beslutsförslag införas utan att hela it-miljön byts ut. Processautomation blir då en ny grundkompetens.
Processautomation som metod för styrning och lärande
När processautomation införs mer samlat uppstår behov av ett processkontor eller liknande funktion som förvaltar modeller, verktyg och arbetssätt. Där samlas ansvar för processkartläggning, prioritering av automatiseringsinitiativ, nyttokalkyler och uppföljning av resultat. Med en sådan struktur kan portföljer av automationslösningar hanteras och skalas upp utan att blanda ihop enskilda projekt med långsiktigt ägande.
Automationsworkshop används ofta som arbetssätt för att snabbt hitta lämpliga kandidater för automatisering. Därefter tar automationsutvecklingen vid, där flöden modelleras, robotar och integrationer byggs och testas, följt av automationsförvaltningen som handlar om övervakning, incidenthantering och kontinuerliga förbättringar. I mer mogna organisationer kompletteras arbetet med färdiga produkter för speciella områden.