Välkommen till Bellas entreprenörsblogg

Bella Nilsson – Snöfall del 2




Jag har alltid varit otroligt fascinerad av höga höjder och har vid ett flertal tillfällen bett min stackars personal att lyfta mig högt upp i skopan på jobbet och maskinisten har fått lära sig att jag gillar att sitta på en container och spana ut över min anläggning.

 

 







Eftersom jag gillar höjder förstår ni säkert själva att jag älskar att flyga och har åkt luftballong ett flertal gånger och flugit flygplan och helikopter.

 

 














Jag tror att intresset för flygning och höjder väcktes redan när jag var liten flicka och fick följa med min systers man till en militärbas där han jobbade som pilot i ett F-14 plan. Min största önskan hade alltid varit att få se hans plan och då jag äntligen fick följa med var det med en skräckblandad förtjusning jag fick se de stora praktfulla planen som stod uppradade bredvid varandra. Efter den dagen var jag helt såld på allt som hade med flygning att göra.

För er som inte är bekanta med vad en F-14 är för något är det ett amerikanskt jaktflygplan som ofta används även på hangarfartyg. Min systers man utbildade sig till stridspilot i USA under flera år och tjänstgjorde under Iran/Irak kriget där han fick se saker som påverkade honom starkt och blev mer och mer tystlåten ju längre tiden gick. Han funderade ett tag att börja köra passagerarplan men kände att han skulle sakna överljudsfarts-kicken som man får från ett jaktplan som flyger i Mach 1.

Jag frågade honom vad han menade med Mach 1 och fick till svar att det är den farten som behövs för att passera ljudets hastighet och då en så kallad ljudbang uppstår. Jag lärde mig mycket om flygning från honom för jag var lika frågvis då som nu och han var alltid snäll och svarade på de flesta av mina frågor.

Så här kan ett F-14 plan se ut:

 

 





Under min sportlovsvecka i Sälen räckte det alltså inte med de höga liftarna i backarna utan jag bokade även en helikopter för att få se det härliga vinterlandskapet uppifrån. Min man och barn stannade kvar på marken då de inte är lika äventyrslystna som mig och dessutom har olyckan med Kobe Bryant är färskt i minnet och jag fick på grund av detta förklara för barnen i minst en timme om riskerna vid flygning jämfört med bilkörning.

 

 





Familjen är dock vana vid mina infall och har sällan några invändningar och vet att jag måste få mina kickar i livet. Jag tog med mig min väninna istället som nästan är lika äventyrslysten som mig själv och följer med på de flesta av mina upptåg.

Piloten var grym och flög helikoptern säkert och tryggt med mjuka svängar och är en av de bättre jag åkt med.

 

 









Vi avslutade vår underbara semester med att gå på en riktigt fin våffelstuga som bjöd på allt ifrån skaldjur och baconvåfflor till mer traditionella våfflor med sylt som barnen älskade. Gissa vilken våffla jag föredrog?